Jag kan säga som såhär.
Sommarlovet slut. Bra grej. Träffa nytt folk. Resa. Filosofera. Konstpedagogikisera. och Leva.
Jag är inte rädd. Bara jädrans nöjd. Eller "jag mår jädrans bra nu" som nog bara Elin förstår men
så får det vara.

Ikväll ska jag få träffa min kära väninna Gina. Hon sa att jag ger henne strösselmage och jag vet
inte riktigt vad det betyder. Men det visar sig nog.

Jag känner nu att jag är en glad tjej på 18 vintrar som inte drar mig för att säga att livet är helt
okej bra. Inte en så pjåkig grej som många verkar anse. Ironiskt då jag sitter och lyssnar på en
sång som lyder "jag är ingenting". Men jag påverkas inte. Jag är en stenmur. Jag är en klippa.
And the rock feels no pain.
Så fatta pennan och skriv.